Första ordentligt bra dagen på snart en vecka. Har legat på mitt rum resterande dagar och stirrat in i väggen i ett mörklagt rum och mått riktigt jävla dåligt. Och så just innan jag ska åka iväg in till Bureå för att ha det trevligt så slår ångesten mig som ett slag i magen. Ligger i sängen helt jävla paralyserad.
Jag orkar inte med det här. Vad i helvete.
Vad väcker ångesten? Att jag får för lite uppmärksamhet. Att jag känner mig ful, fet och i vägen för allt och alla. Skäms för att jag ätit mat. Skäms för att jag inte tränar nog mycket. Skäms för att jag är tjock. Skäms för att jag inte har något preventivmedel. Skäms för att jag inte gått ner i vikt. Skäms för att jag inte är i Stockholm. Skäms för att jag inte har en egen lägenhet. Skäms för att jag mår dåligt efter jag har sex. Skäms för att jag är ful.
Får ångest när människor inte svarar nog fort. Tror att de egentligen inte vill ha med mig att göra. Att de ser det som välgörenhet att prata med mig. Haha. Allt är bara fel.